Resultat och analys av optimeringsparametrar
1. Jämförelse av makroskopiska rengöringsförhållanden
Resultaten av de optimala parametrarna för rengöring av färgskiktet på aluminiumlegeringsytan med pulserande ljus visas i figur 5a, och resultaten av de optimala parametrarna för rengöring av färgskiktet på aluminiumlegeringsytan med kontinuerligt ljus visas i figur 5b . Efter rengöring med pulserande ljus avlägsnas färgskiktet på ytan av provet helt, ytan på provet ser metalliskt vit ut och det finns nästan ingen skada på provets substrat. Efter rengöring med kontinuerligt ljus avlägsnades färgskiktet på provets yta helt, men ytan på provet var gråsvart och provets substrat visade också mikrosmältning. Därför är det mer sannolikt att användningen av kontinuerligt ljus orsakar skador på substratet än pulserande ljus.
Resultaten av de optimala parametrarna för rengöring av färgskiktet på kolstålsytan med pulserande ljus visas i figur 5c, och resultaten av de optimala parametrarna för rengöring av färgskiktet på kolstålsytan med kontinuerligt ljus visas i figur 5d . Efter rengöring med pulserande ljus avlägsnas färgskiktet på provets yta helt, ytan på provet ser gråsvart ut och skadan på provets substrat är liten. Efter rengöring med kontinuerligt ljus avlägsnas också färgskiktet på provets yta helt, men provets yta är mörksvart och man kan intuitivt se att det finns ett stort omsmältningsfenomen på provets yta. Därför är det mer sannolikt att användningen av kontinuerligt ljus orsakar skador på substratet än pulserande ljus.
2. Jämförelse av mikroskopisk morfologi
Från figur 6(a) kan man se att efter rengöring av färgskiktet på ytan av aluminiumlegeringen med pulserande ljus, har färgen på ytan av provet tagits bort helt och ytan på provet har liten skada och inga laserlinjer. Medan kontinuerligt ljus används för att rengöra provytan avlägsnas färgen också helt som visas i figur 6(b), men allvarlig omsmältning och laserlinjer uppträder på provets yta.
Från figur 6(c) kan man se att efter rengöring av färgskiktet på ytan av kolstål med pulserande ljus, har färgen på ytan av provet avlägsnats helt och ytan på provet är relativt slät efter rengöring med liten skada. Provets yta rengörs med kontinuerligt ljus, som visas i figur 6(d), och färgen avlägsnas helt, men ytan på provet har ett allvarligt omsmältningsfenomen och ytan på provet är ojämn.
3. Jämförelse av materialytans grovhet
Figur 7 är ett jämförelsediagram av ytjämnhet efter laserfärgborttagning. Det kan ses från figur 7 att efter laserrengöring av färgskiktet på aluminiumlegeringsytan, har det pulserade ljuset mindre skada på provets yta, så ytjämnheten hos provet efter rengöring är nära den för originalmaterialet. . Efter rengöring med kontinuerligt ljus är skadan på provets yta större, så ytjämnheten hos provet efter rengöring är 1,5 gånger grovhetsvärdet för originalmaterialet och 1,7 gånger ytjämnheten efter pulserande lätt rengöring.
Efter laserrengöring av färgskiktet på ytan av kolstål kommer det pulserande ljuset att orsaka mindre skada på provets yta, så ytjämnheten på provet efter rengöring är nära eller till och med lägre än originalmaterialets. Efter rengöring med kontinuerligt ljus är skadan på provets yta större, så ytjämnheten hos provet efter rengöring är 1,5 gånger grovhetsvärdet för originalmaterialet och 1,7 gånger ytjämnheten efter pulserande lätt rengöring.
4. Jämförelse av rengöringseffektivitet
När det gäller färgborttagning på ytor av aluminiumlegering är färgborttagningseffektiviteten med pulserande ljus mycket högre än för kontinuerligt ljus, vilket är 7,7 gånger högre än för kontinuerligt ljus. Rengöringseffektiviteten för pulserande ljus är 2,77 m²/h, medan den för kontinuerligt ljus är 0,36 m²/h.
När det gäller färgborttagning på kolstålytor är färgborttagningseffektiviteten med pulserande ljus också högre än för kontinuerligt ljus, vilket är 3,5 gånger så högt som för kontinuerligt ljus. Rengöringseffektiviteten för pulserande ljus är 1,06m²/h, medan den för kontinuerligt ljus är 0,3m²/h.
4. Slutsats
Tester har visat att både kontinuerliga lasrar och pulsade lasrar kan ta bort färgen på ytan av materialet för att uppnå effekten av rengöring.
Under samma effektförhållanden är rengöringseffektiviteten för pulsade lasrar mycket högre än för kontinuerliga lasrar. Samtidigt kan pulsade lasrar bättre kontrollera värmetillförseln för att förhindra för hög temperatur på substratet eller mikrosmältning.
Kontinuerliga lasrar har en fördel i pris, och gapet i effektivitet med pulsade lasrar kan kompenseras genom att använda högeffektslasrar, men högeffekts kontinuerligt ljus har större värmetillförsel, och skadorna på substratet kommer också att öka. Därför finns det en grundläggande skillnad mellan de två i tillämpningsscenarier. För applikationer med hög precision bör strikt kontroll av temperaturökningen av substratet och oförstörande substrat, såsom formar, pulsade lasrar väljas. För vissa stora stålkonstruktioner, rörledningar etc., på grund av den stora volymen och snabba värmeavledningen, är kraven på substratskador inte höga och kontinuerliga lasrar kan väljas.
